Covid och influensa väcker sovande cancerceller hos möss. Och hos människor?

Av David Beckwith

Evidensgranskning, 28 oktober 2026.

Påståendet: ”Covid kan väcka sovande cancerceller hos personer som har haft cancer.”

Vårt betyg: Svag. Hos möss väckte influensa och covid vilande bröstcancerceller i lungorna, via en signal som heter IL-6. Hos människor finns bara observationsdata för covid, grumlade av vilka som testades, och inga data om canceröverlevare för influensa. Vaccinet är inte problemet: nationella register från Korea och USA visar ingen ökning av cancer efter vaccinationerna.

Du scrollar sent på kvällen och två rubriker om covid och cancer ligger rakt under varandra. Den ena säger att viruset kan ”väcka” cancerceller som behandlingen lämnade kvar. Den andra säger att sprutan orsakar cancer.

Vilken håller: infektionen, eller sprutan som ska förebygga den?

Här är resultatet bakom den första rubriken. I en studie i Nature 2025 fick möss med några få sovande bröstcancerceller i lungorna en mild influensa, och två veckor senare hade cellerna ökat från ungefär 4 till ungefär 10 000 [1]. Covid gjorde samma sak. Utlösaren var IL-6, en signal som kroppen bildar vid varje kraftig infektion, så det finns inget speciellt med covid här; en svår influensa borde inte heller förvåna någon.

Och hos människor? För covid antyder två uppsättningar register ett samband men kan inte visa att viruset var orsaken. För influensa hittade vi ingen studie som följde canceröverlevare för att se om deras cancer kom tillbaka.

Var påståendet kommer ifrån

”Covid orsakar cancer” finns i två versioner på nätet. Den ena säger att viruset väcker cancer som redan fanns där. Den andra, ofta kallad ”turbocancer”, säger att vaccinet startar nya, snabbväxande cancrar. De vilar på olika studier, så vi granskar dem var för sig och lägger sedan ihop dem.

Den första kommer från Nature-studien [1]. Dess seniorförfattare, James DeGregori vid University of Colorado, uttryckte det så här i pressmeddelandet: ”Vilande cancerceller är som glöden i en övergiven lägereld, och luftvägsvirus är som en stark vind som tänder lågorna igen” [2]. Den 22 januari 2026 förklarade han arbetet i podden Cracking Cancer [3]. Där var han försiktig: ”vi vet inte om samma risk uppstår andra, tredje eller fjärde gången någon blir smittad”, och ”att vara ordentligt vaccinerad är med all sannolikhet ditt bästa försvar” [3].

Vaccinversionen fick fart i september 2025. Ett kort brev i Biomarker Research jämförde ungefär 3 miljoner vaccinerade och ovaccinerade vuxna i Seoul och rapporterade högre förekomst av sex cancerformer året efter en spruta [4]. Det ”framhölls snart som bevis” för att sprutorna orsakar cancer, som MedPage Today uttryckte det [5]. I oktober 2025 lade tidskriften till en notis om att invändningar hade framförts mot artikeln [4].

Vi sökte i de poddar och YouTube-kanaler vi följer, från Huberman Lab till Peter Attia och FoundMyFitness, och hittade inget avsnitt om någon av versionerna. Orden som granskas här är alltså forskarnas egna.

Vad mössen visade

Stjärnan är Nature-studien, av Shi Chia, Bryan Johnson och kolleger i DeGregoris, Julio Aguirre-Ghisos och Mercedes Rincóns labb [1]. Den tar sig an en gåta som läkare känt till i årtionden: bröstcancer kan komma tillbaka 10 eller 20 år efter behandlingen.

Förklaringen är att några få cancerceller ofta lämnar bröstet tidigt och slår sig ner i andra organ, till exempel lungorna. Där ligger de stilla, ibland i åratal. Läkare kallar dem vilande celler. Vad som väcker dem har varit ett mysterium.

Forskarna använde möss som avlats fram för att få bröstcancer som skickar några sådana sovande celler till lungorna. De gav mössen en mild dos influensa. Mössen blev sjuka och var friska igen på dag 12. Cancercellerna i lungorna somnade inte om.

Inom 3 dagar hade antalet cancerceller i lungorna gått från ungefär 4 till ungefär 108. På dag 15 var det ungefär 10 000, och det var fortfarande lika högt 2 månader senare [1]. I bröstet såg forskarna ingen ökning av celler som delade sig [1]. Cellerna som växte var de som redan sov i lungorna.

Influensan var alltså borta, men cancern fortsatte att växa. Vad sa fortfarande åt den att växa?

Forskarnas svar var IL-6, en signal som immunceller skickar ut under en infektion. Hos möss som avlats fram utan genen för den väckte influensan betydligt färre celler: på dag 28 var mittvärdet 95 celler per synfält, mot 542 hos vanliga möss, ungefär 80 % färre [1]. Det är större delen av svaret, och det är den hoppfulla delen, eftersom läkemedel som blockerar IL-6 redan finns för andra användningar. Det är inte hela svaret: även utan IL-6 låg antalet över det hos möss som aldrig fått influensa.

Mössen var MMTV-Her2-möss, som bär en människoliknande HER2-gen för bröstcancer. De hade kvar sina tidiga förändringar i bröstet under försöket. Grupperna var små, 3 till 4 möss per tidpunkt. Influensan var en labbstam (PR8) i en dos för låg för att döda. Antalet cancerceller ökade 100 till 1 000 gånger mellan dag 3 och dag 15, och var fortfarande förhöjt efter 9 månader [1].

Forskarna upprepade försöket med en stam av covidviruset som anpassats till möss (MA10). På dag 28 var mittvärdet ungefär 67 cancerceller per synfält hos smittade möss mot ungefär 2,6 hos osmittade, ungefär 26 gånger fler (6 och 7 möss) [1]. Med covid gjordes IL-6-testet bara på dag 9, och minskningen var mindre: ungefär 13 celler per synfält utan IL-6 mot ungefär 21 med, ungefär 37 % färre [1].

IL-6-resultatet syntes tidigt med influensa. På dag 9 delade sig ungefär 66 % till 80 % av cancercellerna hos vanliga möss, mot 2 % till 14 % hos möss utan IL-6 [1]. Utan IL-6 hade mössen ändå kvar sina sovande celler och fick ändå brösttumörer i vanlig ålder; genen spelade roll för uppvaknandet. En annan sorts immunceller, CD4-T-celler, hindrade sedan att de väckta cellerna rensades bort.

Pengarna kom från det amerikanska veterandepartementet, National Institutes of Health och universitetsmedel. Aguirre-Ghiso var med och grundade HiberCell, ett företag som arbetar med vilande cancerceller, och äger aktier och ett patent; DeGregori och Rincón är rådgivare åt ett annat företag, Mitotherapeutix [1].

Hos möss är svaret alltså ja, med två olika virus. Frågan för dig är om samma sak händer hos människor.

Vad studierna på människor fann

Händer det då hos människor? För covid kanske: samma artikel granskade två uppsättningar register, och båda pekar åt samma håll [1]. För influensa finns inget svar ännu: båda registren gällde bara covid, och vi hittade ingen studie som följde canceröverlevare efter en influensa. Ingen av dem kan visa orsak, och artikelns sammanfattning, som säger att infektion ”kraftigt ökar risken”, går längre än dess egna siffror.

I UK Biobank, en stor brittisk hälsostudie, matchade forskarna 487 canceröverlevare som testade positivt för covid med 4 350 som testade negativt, alla innan vaccin erbjöds, senast i december 2020. De som testade positivt hade 1,85 gånger så hög oddskvot för att dö av cancer före slutet av 2022 (128 cancerdödsfall totalt) [1]. Oddsen var högst tidigt: räknat bara fram till december 2020 var de 8,2 gånger så höga.

I journaler från amerikanska cancerkliniker (Flatiron Health) följdes 36 845 kvinnor med bröstcancer fram till augusti 2023. De som hade haft covid fick 44 % oftare diagnosen cancer som spridit sig till lungorna [1]. När forskarna också tog hänsyn till andra sjukdomar och typen av bröstcancer, hos 24 235 kvinnor, blev det 41 %, och inte längre tydligt skilt från ingen effekt. Bara 673 personår av uppföljning kom efter ett positivt test, vilket är tunt.

Båda siffrorna passar ihop med musresultaten. Problemet är en tredje siffra från samma brittiska data.

Vad som inte är känt

Studierna på människor är observationsstudier. De jämför personer som fick covid med personer som inte fick det, och 2020 skilde sig de grupperna åt på sätt som register missar.

Här är den tredje siffran. Canceröverlevare som testade positivt hade 2,56 gånger så hög oddskvot för att dö av något annat än covid [1]. Den siffran innefattar cancerdödsfallen, och den steg mer än de gjorde. År 2020 var de som testades ofta sjukare eller skörare från början, och sköra personer dör oftare av allt. Ett virus som väcker cancer borde öka cancerdödsfallen mer än andra dödsfall. Under hela uppföljningen gjorde det inte det, så mycket av sambandet med cancer kan bero på skörhet. Det bästa stödet för musresultaten är den tidiga perioden fram till december 2020: där ökade cancerdödsfallen mer än andra dödsfall, 8,2 mot ungefär 3,5 gånger oddsen [1].

Grupperna var också små för en så stor fråga. Hos canceröverlevare som fått diagnosen 10 år eller mer före pandemin, just den grupp som ”glödtanken” handlar om, var oddsen (1,80 gånger) inte tydligt skilda från slumpen [1]. Artikeln kunde inte dela upp de brittiska data efter cancerform, och ingen av datamängderna var uppdelad efter vaccination.

Ingen har alltså ännu undersökt om en vaccinerad canceröverlevare som får en mild covid löper någon extra risk. Mössen fick en enda stam av influensa eller covid och hade en enda sorts bröstcancer.

Sättet att avgöra saken är större registerstudier, med vaccinationsdata, som följer canceröverlevare efter en infektion och jämför dem med canceröverlevare som haft en annan sjukdom av samma svårighetsgrad.

Kvar är den andra rädslan. Om infektionen är risken hos möss, kan sprutan också vara det?

Vaccinet och ”turbocancer”

Alla studier som kopplat sprutan till cancer har tre saker gemensamt. De extra cancerfallen hopar sig under de första månaderna efter en spruta, de följer vilka som går till läkaren, och de krymper ju starkare studiens upplägg är. Här är de en i taget.

Börja med brevet från Seoul [4]. Ur 8,4 miljoner journaler matchade det 2 380 028 vaccinerade vuxna med 595 007 ovaccinerade, medelålder 44, och räknade diagnoskoder för cancer under ett år. De vaccinerade hade 27 % fler cancerkoder. I vanliga siffror var det ungefär 43 fall per 10 000 personer och år mot 33, alltså ungefär 9 extra per 10 000 [4]. Mer än halva skillnaden uppstod under de första 3 månaderna: kvoten var 1,96 under månad 0 till 3 och 1,14 därefter.

En cancer som sprutan hade startat skulle inte hittas så snabbt; de flesta solida cancrar tar år till årtionden att växa [6, 7]. En cancer som redan fanns och hittades vid ett läkarbesök skulle däremot det. Alla sex cancerformer i brevet är sådana som koreaner ofta screenas för, genom nationella program eller privata hälsokontroller, och personer som vaccinerar sig går också oftare till läkaren [5, 7]. De två grupperna var inte ens upplagda på samma sätt: alla ovaccinerade räknades från den 1 januari 2022, och personer med en nyligen upptäckt cancer togs bort bara ur den vaccinerade gruppen [4]. En kommentar från 2026 räknade också 30 jämförelser utan korrigering för slumpfynd [7]. En jämförelse mellan personer med och utan påfyllnadsdos, som tar bort en del av skillnaden i vilka som går till läkaren, gav samma totala cancerförekomst: 1,01 gånger [4].

Den 22 oktober 2026 testade sedan ett koreanskt team påståendet på större delen av landet [6]. De följde den månatliga cancerförekomsten från 2011 till 2025 hos 36 024 394 personer födda mellan 1955 och 2004 utan tidigare cancer, ungefär 70 % av alla koreaner. I augusti 2021 hade mer än hälften fått en första dos, och 89,3 % fick minst en. Om sprutorna ökade cancer så som brevet från Seoul antydde, borde förekomsten ha skjutit i höjden efter vaccinationerna.

Det gjorde den inte. Ingen av 13 cancerformer, och ingen av de sex som nämndes i brevet från Seoul, ökade eller steg snabbare [6]. I 848 av 850 cancermånader låg förekomsten inom det intervall som trenden före vaccinen förutsade, och de två undantagen är färre än slumpen ensam skulle ge. De observerade förändringarna för de sex cancerformerna låg mellan 0,7 % och 5,5 % under trenden.

Här kan de två studierna läggas sida vid sida. Om 89 % av befolkningen fick en spruta, och en spruta ökade sköldkörtelcancer med 35 % som brevet från Seoul rapporterade, borde sköldkörtelcancer i hela landet ha ökat med ungefär 31 %. De nationella data utesluter allt över 16 %, och visade en nedgång på 4 % [4, 6].

Ökar en spruta då risken under några månader, eller för gott? En kortvarig effekt skulle synas som ett hopp direkt efter vaccinationerna; en bestående som en långsam ökning under de 50 månaderna därefter. Inget av dem syntes: de månatliga trendförändringarna låg mellan 0,995 och 1,005, ingen tydligt skild från slumpen [6]. Att flytta starten på perioden ”efter” var som helst från 0 till 18 månader senare gav ett signifikant resultat i 2,0 % av försöken, färre än de 4,1 % vid påhittade startdatum före pandemin, vilket är ren slump. Om man tillåter en fördröjning på upp till 9 månader vidgas gränserna, till så mycket som 43 % för vissa cancerformer, så data kan inte utesluta en liten, långsam effekt [6]. En ökning syntes: cancer i de kvinnliga könsorganen, 17 % över trenden med 9 månaders fördröjning, vilket författarna kopplar till att vården kom ikapp efter pandemin.

Samma mönster dök upp i Italien. Bland 296 015 personer i provinsen Pescara var de som fått minst en dos 23 % mer benägna att läggas in på sjukhus med en cancerkod under 30 månader [10]. När författarna bara räknade cancrar som hittades ett år eller mer efter sprutan sjönk det till 13 % och var inte längre tydligt skilt från slumpen; hos personer med 3 doser eller fler blev det 10 % färre [10]. Bröst- och blåscancer behöll ett samband i hela den vaccinerade gruppen, men inte hos personer med 3 doser eller fler. Fler doser betydde inte mer cancer. Sambandet syntes bara hos personer som aldrig registrerats som smittade. Och de vaccinerade hade 58 % lägre risk att dö av någon orsak alls, vilket författarna förklarar med att friskare personer valde att vaccinera sig. De kallar sina fynd ”oundvikligen preliminära” [10].

Inte heller USA visar någon ökning. I cancerregister som täcker ungefär halva landet stämde cancerförekomsten 2021 med vad trenden före pandemin förutsade: 458,3 nya fall per 100 000 mot 459,1 väntade [19]. Det enda undantaget, bröstcancer som hittades efter att den spridit sig, låg 9 % över det väntade, vilket författarna kopplar till screening som pausades 2020. De nationella siffrorna för 2022 och 2023, 435,5 och 437,8 per 100 000, ligger på eller strax under den modellerade trenden, även om den linjen är anpassad med de åren inräknade [20].

En spruta från 2021 visar alltså inga tecken på att höja din cancerrisk nu. Begränsningen är tiden: de nationella data sträcker sig ungefär 4 år efter vaccinationerna, och vissa cancrar tar längre tid än så att växa [6]. Men ”turbo”-versionen, en snabb ökning direkt efter sprutorna, borde ha synts i ett så stort och så vaccinerat land.

Den första rädslan syns inte heller i stora register. Bland 499 396 amerikanska veteraner hade de som fick covid 2020 25 % lägre risk att få diagnosen en ny cancer under 3 år [8]. Författarna lutar åt en biologisk förklaring. Grupperna skilde sig dock åt: de som testade negativt rökte nästan dubbelt så ofta (23,1 % mot 12,3 %). Vad förklaringen än är, ger det inga tecken på att viruset startar nya cancrar.

Och mRNA-vacciner mot covid kan hjälpa vissa personer med cancer. Vid MD Anderson levde 180 patienter med avancerad lungcancer som fick ett inom 100 dagar före eller efter starten av immunterapi, en behandling som frigör immunförsvaret att angripa tumörer, i median 37,3 månader, mot 20,6 månader hos 704 som inte fick någon spruta [9]. Efter justering för andra skillnader var deras risk att dö ungefär hälften (0,51). Vacciner mot influensa och pneumokocker visade ingen sådan fördel. Det är journaler från ett enda sjukhus, inte en kontrollerad studie, och flera av författarna har patent på den här sortens RNA; en stor studie planeras [9].

Frågor folk ställer om vaccinet och cancer

Om du nyss såg ett inlägg som sa att sprutorna orsakar cancer, är det här frågorna det lämnar efter sig. Så här säger studierna om var och en.

Orsakar covidvaccinet cancer?

Ingen studie har visat det. Det största testet, 36 miljoner personer i Korea där 89 % var vaccinerade, fann ingen ökning av någon av 13 cancerformer under de 4 åren efter vaccinationerna [6]. Amerikanska register såg ingen ökning 2021 till 2023 [19, 20]. Studierna som fann samband räknade under ett eller två år, och deras extra fall hopade sig under de första månaderna, när vaccinerade också gick till läkaren oftare [4, 7, 10].

Vad är ”turbocancer”?

Det är ett internetbegrepp för cancrar som sägs dyka upp eller växa ovanligt snabbt efter en spruta. Det är ingen medicinsk diagnos. Evidensen bakom det är mest rapporter om enskilda patienter. En översikt från 2026 samlade 69 publikationer, varav 50 fallrapporter och 5 fallserier, som beskrev 333 patienter totalt [11]. Dess författare kallar det ”en tidig fas av möjlig upptäckt av säkerhetssignaler”, inte bevis [11]. En av dem, Wafik El-Deiry, är en av tidskriftens chefredaktörer, och båda satt 2025 i en amerikansk rådgivande arbetsgrupp om covidvacciner, något artikeln inte redovisar. Översikten beskriver också Nature-studiens mekanism fel; det var IL-6 [1, 11]. En fallrapport kan visa att två saker hände en person; den kan inte visa att den ena orsakade den andra. En verklig snabb ökning skulle ha synts i de nationella siffrorna, och det gjorde den inte [6].

Kan mRNA:t ändra mitt DNA?

Det finns ingen evidens för att det gör det hos människor. En svensk studie från 2022 tillsatte Pfizervaccinet till levercancerceller i en odlingsskål och hittade en DNA-kopia av en del av det inne i cellerna inom 6 timmar [12]. Den visade inte hur kopian bildades, visade inte att den fogades in i cellernas egna gener, och gjordes inte på en människa.

Och SV40-DNA:t som hittats i vaccinflaskor?

Pfizervaccinet tillverkas från en ögla av DNA, med Pfizers ord, som innehåller en kort kodsträcka lånad från ett apvirus som heter SV40 [14]. Själva viruset finns inte i vaccinet. Små DNA-fragment blir kvar efter tillverkningen; Europeiska läkemedelsmyndigheten säger att mängderna ligger inom säkerhetsgränserna [14]. FDA kallade det ”ganska osannolikt” att sådana fragment skulle kunna nå cellkärnan och byggas in i ditt DNA [13].

Hur länge stannar vaccinet i kroppen?

Dagar till veckor. Spikprotein i blodet var i stort sett borta ungefär en vecka efter varje dos [15]. Hos 7 kvinnor vars lymfkörtlar nära sprutan provtogs efter fynd på mammografi var vaccinets mRNA lätt att hitta 16 till 37 dagar efter en spruta och svagt på dag 60, den sista dagen som kontrollerades [15]. Det är där immunförsvaret lär sig av det. De nationella cancerdata täcker de 4 åren därefter.

Varför får fler unga cancer? Är det sprutorna?

Ökningen började långt före sprutorna. I världen ökade antalet nya cancerfall hos personer under 50 med 79 % mellan 1990 och 2019 [16]. Det är ett antal fall, och en del av det beror på att det finns fler människor; data slutar 2019. Författarna nämner kost med mycket rött kött och salt, alkohol och tobak som de viktigaste riskfaktorerna, med för lite motion och övervikt som bidrar [16]. En trend som började 30 år före vaccinen kan inte skyllas på dem.

Är ett märke värre: Pfizer, Moderna eller AstraZeneca?

Inget märke har visats öka cancer. I brevet från Seoul hade AstraZenecagruppen 47 % fler cancerkoder och mRNA-gruppen (Pfizer, Moderna) 20 % fler [4]. AstraZenecagruppen var troligen äldre, eftersom Korea gav det vaccinet främst till äldre vuxna, och äldre får oftare cancer. Märkena jämfördes alltså inte på likvärdiga grupper. Den nationella studien kunde inte dela upp efter märke, men med 89 % vaccinerade skulle en ökning av den storleken i någon stor grupp ha drivit upp totalsiffrorna, och ingen rörde sig [6].

Ökar påfyllnadsdoser risken?

Brevet från Seoul jämförde personer med och utan påfyllnadsdos. Den totala cancerförekomsten var densamma: 1,01 gånger [4]. Av 29 cancerformer kom två ut högre (magsäck och bukspottkörtel), och en, leukemi, kom ut lägre [4]. Med så många jämförelser kommer några att passera gränsen av slump, vilket är just problemet som kommentaren från 2026 tog upp [7].

Kan sprutan väcka sovande cancerceller, som viruset gjorde hos möss?

Det har inte testats. Musstudien använde verkliga infektioner, inte sprutor [1]. I de koreanska nationella data visade bröstcancer, den cancer mössen hade, ingen ökning efter vaccinationerna [6].

Jag har eller har haft cancer. Bör jag vaccinera mig?

Cancerläkare säger ja. Det amerikanska National Cancer Institute säger att personer med cancer löper hög risk för svår covid, och att det inte finns någon evidens för att vaccinen orsakar cancer, får den att komma tillbaka eller växa snabbare [17]. Memorial Sloan Kettering, ett stort amerikanskt cancersjukhus, rekommenderar en spruta var 6:e månad under behandlingen [18]. Fråga ditt cancerteam om tidpunkten: NCI rekommenderar att vänta minst 3 månader efter en stamcellstransplantation eller CAR-T-cellsterapi, och upp till 2 veckor efter en operation [17].

Vårt betyg

Två påståenden, två olika svar. Vad skulle flytta vart och ett?

Argumentet för den andra sidan: musresultatet är stort och rent. Det visar en orsak, ett tidsförlopp och en utlösare, och gjordes med två olika virus [1].

Data från människor stämmer med mössen i fråga om tidpunkt. I Storbritannien var oddsen högst de första månaderna efter infektionen, när mössen visade den snabbaste tillväxten [1].

Två mycket olika datakällor, en brittisk hälsostudie och amerikanska cancerkliniker, pekade åt samma håll [1].

Vad som skulle ändra betyget: en stor studie av canceröverlevare, med vaccindata, som jämför dem som fick covid med dem som haft en annan sjukdom av samma svårighetsgrad. En tydlig ökning av cancerdödsfall, utan samma ökning av andra dödsfall, skulle flytta det till Lovande. För vaccinpåståendet vore tecknet att leta efter en ökning som växer med fler doser och håller i sig flera år efter sprutan; hittills har varje studie som letat funnit motsatsen.

Vad det betyder för dig

Har du haft cancer är det mest användbara steget det enklaste. Ta den årliga influensavaccinationen och den aktuella covidvaccinationen, och prata med ditt vårdteam om eventuella farhågor [2]. Hos mössen var det infektionen som väckte cellerna, och studiens författare föreslår att canceröverlevare tar försiktighetsåtgärder som vaccination [2]. Om sprutan förhindrar uppvaknandet har inte mätts; den minskar däremot risken för en svår infektion.

Du behöver inga bevis hos människor för att agera på detta. När ett steg är säkert och billigt räcker en god anledning att misstänka, och vaccinationer, handtvätt under influensasäsongen och att hålla dig undan sjuka personer när du kan är alla steg du ändå skulle vilja ta. Bevis spelar roll för steg som har egna risker, som ett läkemedel som blockerar IL-6, vilket försvagar immunförsvaret.

Får du influensasymtom, ring din läkare tidigt. Antivirala läkemedel mot influensa fungerar bäst om de sätts in inom 1 till 2 dagar från de första symtomen, och CDC säger att personer med cancer eller som haft cancer kan löpa högre risk för komplikationer av influensa [21, 22]. Gå sedan på dina planerade återbesök. I de brittiska data var de extra oddsen störst under månaderna direkt efter ett positivt test [1]. Berätta för din läkare om hosta eller andfåddhet som håller i sig efter att infektionen är borta.

Hoppa inte över ett vaccin på grund av ”turbocancer”. Bland 36 miljoner koreaner, 89 % vaccinerade, ökade ingen cancerform, varken direkt efter sprutorna eller under de 4 åren sedan dess [6]. Ska du snart börja med immunterapi, fråga din onkolog om tidpunkten för en covidspruta; i ett sjukhus journaler hängde den ihop med längre överlevnad [9].

Tillbaka till de två rubrikerna: den som är värd att agera på är infektionen, och sprutan är en del av svaret. Du kan inte få sovande celler att försvinna, men du kan minska risken för en svår infektion som rör upp dem. Funderar du också på cancerscreening tar vår granskning av blodprovet Galleri upp vad ett test kan hitta tidigt. Fyndet att uppvaknandet mest går via en enda signal, IL-6, är den hoppfulla delen: det ger forskarna ett tydligt mål, och läkemedel som träffar det finns redan på apotekshyllorna för andra användningar.

Vad händer nu

Nästa stora svar kommer från canceröverlevare med vaccinationsuppgifter. Författarna säger att IL-6-blockerare, som redan är godkända för svår covid, nu behöver testas på djur och sedan på människor som ett sätt att stoppa uppvaknandet [1, 2]. En stor studie av mRNA-vaccin som ges tillsammans med immunterapi håller på att utformas, vilket skulle testa resultatet från MD Anderson ordentligt [9].

Vi uppdaterar den här granskningen när en studie följer vaccinerade canceröverlevare efter en infektion. För screening, se vår granskning av Galleri.

Källor